You are here
Home > Söndagsintervjun > Söndagsintervjun – Mattias Goldmann, VD tankesmedjan Fores

Söndagsintervjun – Mattias Goldmann, VD tankesmedjan Fores

Hej Mattias, Kan du förklara ditt och Fores arbete inom klimatpolitik?

Som Sveriges gröna och liberala tankesmedja arbetar vi för att Sverige ska bli världsledande i klimatomställningen, och att det ska vara lönsamt att vara en del av lösningen. Vi fokuserar på de områden som gör verklig skillnad; de globala klimatavtalen, EU:s utsläppshandel, de nationella klimatmålen och företagens möjligheter att gå före. 

Fores tror på det personliga ansvaret för att uppnå miljömålen. Varför är det ett personligt ansvar när ingen skulle säga det om andra områden, ”skolpolitiken är upp till individen”. Vad skiljer klimat och miljöfrågorna åt? 

Ingen kommer undan politiken – på klimatområdet likväl som alla andra kan man som individ bara göra en viss del, men politiken bör arbeta för att göra det lätt att göra rätt. Ekonomiska styrmedel, piskor och morötter, är ofta effektiva för att påskynda omställningen, men ibland mår marknaden också bra av tydliga förbud. 

En av era viktigaste punkter är ett globalt pris på utsläpper. Hur ser resan dit ut? Vad kan vi lära oss från de system som finns idag? 

Ett globalt pris på koldioxid pekas ständigt ut av nationalekonomerna som det kostnadseffektivaste sättet att minska vår klimatpåverkan, just eftersom klimatfrågan är global. Men vi får inse att det inte kommer att hända i närtid, och därför arbetar vi med regionala marknader, som EU:s utsläppshandel, och med nationella prissättningar, som Sveriges mycket framgångsrika koldioxidskatt – högst i världen och tydligt gynnsam över tid för både näringslivet och samhället som helhet.

Ett pris på utsläpper skulle troligen drabba de fattigaste hårdast. Hur undviker vi att det blir en klassfråga? 

Det finns ett ganska linjärt samband mellan intäkter och utsläpp, vilket betyder att man betalar mer i koldioxidskatt ju högre intäkterna är. Men vi ser också att det som på sikt är lönsamt i omställningen ofta kostar mer till en början – elbilar, solceller och mycket annat – och därför är det viktigt att vi med lite bättre inkomster går före och skapar en växande marknad där priserna sjunker. Samtidigt behöver förstås klimatpolitiken ha en fördelningsdimension – annars hamnar vi snabbt i ett läge som med gula västarna i Frankrike, där många uppfattar att de med låga intäkter och utan möjlighet att köpa sig fria får betala dyrt. Därför är skatteväxlingen så viktig, där höjda miljöskatter balanseras med sänkta skatter med god fördelningspolitik. 

Finns det en risk att genom att vänta på ett globalt pris så väntar vi för länge. Är det inte bättre att börja ställa om även ifall det endast är ett fåtal eller enstaka länder?

Att vänta på globalt agerande håller absolut inte, det är därför vi systematiskt arbetar med Sverige som föregångsland – den permanenta världsutställningen för klimatet som andra kan besöka, den globala helpdesken som andra kan ringa. Detta arbete gör vi t.ex. inom 2030-sekretariatet för en fossilfri fordonsflotta, direkt kopplat till Sveriges skarpaste klimatmål, att vi år 2030 ska ha minskat transportsektorns klimatpåverkan med 70 % jämfört med år 2010.

Hur ser ni på finansmarknaden och deras roll i omställningen? 

Finansmarknaden har en central roll, som blir alltmer oproblematisk i takt med att vi ser att det hållbara också är det lönsamma och mindre riskfyllda- att vara kvar i kol och olja är en stor finansiell risk eftersom hela världen enats om Parisavtalet som innebär att användningen av fossil energi snabbt och radikalt måste minska. Men vi ser att många tekniker inte är mogna för finansiärerna, och har därför jobbat mycket med att hjälpa uppstartsföretag inom cleantech och greentech att hitta finansiering. 

Behöver vi investeringar i forskning och utveckling eller i utbyggnad av de tekniker som finns idag, tex vindkraft och laddstolpar? 

Tekniken för omställningen är absolut inte färdigforskad, inte minst eftersom vi globalt dröjt så länge med att radikalt minska våra utsläpp att vi nu måste ner i utsläpp under noll, och den tekniken är ännu för dyr och komplicerad. Men ska vi klara den snabba utsläppsminskningen forskningen entydigt ser som nödvändig, måste vi i huvudsak förlita oss på befintlig teknik kombinerat med ändrade beteenden. 

Vi har haft många års S & MP styre, vi har hört om elbilar och elcyklar länge. Men utsläppen från transporterna minskar inte. Många känner nog en frustration, vad krävs för att vi ska se en skillnad? 

Vi ser inte att utsläppen systematiskt minskar mer med t.ex. mp vid makten; de har ett starkt engagemang men kanske inte alltid åtgärder som kraftfullt minskar utsläppen. Men nu står sju av riksdagens åtta partier – alla utom SD – bakom klimatmålen och i höst ska den första färdplanen läggas fram. Då måste utsläppsminskningarna skjuta fart, för vi tappar i ledarskap till vår omvärld!

Norge ställer om till elbilar i en rasslande takt. Vad kan vi lära oss av dem och vilka misstag ser du att de har gjort? 

Norges omställning har varit dyr, eftersom den var tidig, men den har lett till att vi andra kan dra nytta av billigare elbilar; det är precis så föregångsland ska göra inom väl avgränsade områden. De var också mycket kloka i att från början slå fast hur länga den ekonomiska stimulansen och andra åtgärder som tillgång till bussfiler för elbilarna skulle gälla. Baksidan är att det varit en ganska ensidig satsning; Norge är långt efter oss både när det gäller att göra biodrivmedel som biogas av avfall, liksom när det gäller att satsa på tåg, cykel eller minskat resebehov. 

Föreställ dig att du är minister. Finansministern kommer och säger att i nästa budget så får du fria tyglar att införa en policy eller lagändring, vad skulle du göra då? 

Jag skulle önska ett system som brittiska climate act, som stod modell för den svenska klimatlagen, men som är mycket tuffare i att varje departements budget varje år måste vara i linje med klimatmålen – annars får departementen förhandla sinsemellan om utsläppsutrymmet. På så vis får vi en automatisk riktning mot klimatmålen och en politik där man inte måste hoppas på finansministerns tillfälliga välvilja.  

Har du någon rekommendation som du tycker jag bör intervjua? Någon som förtjänar mer uppmärksamhet eller som du är nyfiken på. 

  • De finska gröna som gjorde succéval och nu sett till att Finland har världens tuffaste klimatmål
  • Danska socialdemokrater som nu skärper Danmarks klimatmål
  • BilSwedens VD Mattias Bergman; en progressiv kraft i en tidigare konservativ bransch
  • Finansministern…

Lämna ett svar

Top