Tillgång till kollektivtrafik

Att ha tillgång till kollektivtrafik är inte bara en viktig väg till att minska bilberoendet och således minska utsläppen. Det är också en jämställdhetsfaktor som öppnar upp möjligheter, såsom för den med en skadad fot att ta sig till jobbet trots att den inte kan köra. 

Detta är första inlägget i kommunligan, där vi analyserar vilka beslut som har lett till bra eller dåliga klimatresultat i olika kommuner. Datan kommer från Svenska staten, mer specifikt kolada.se, som har i uppgift att samla in nyckeltalsdata för agenda 2030 och parisavtalet. 

För detta inlägget har jag specifikt kollat på andelen av kommunernas befolkning som bor inom 500m från en hållplats (buss, tåg eller liknande) med minst en avgång per timme. Då det inte är relevant att jämföra en kommun med 5 000 invånare till Stockholm som har tunnelbana har jag därför jämfört kommuner med andra kommuner i liknande storlek. 

Jag delade upp kommunerna i 9 grupperingar, mindre än 5 000 invånare, 5 000 – 10 000 invånare… Jag jämförde sen andelen invånare som har tillgång till regelbunden kollektivtrafik nära hemmet med genomsnittet för gruppen angivet som % av snittet. 

100% innebär således att kommunen har exakt samma som genomsnitts kommunen i gruppen, över 100% innebär att det finns fler som har tillgång till kollektivtrafik och under 100% att det finns färre. 

Av de fem som fick sämst resultat är tre kommuner med få invånare från Norrbotten. Detta är självklart ingen slump utan beror på att de är små kommuner, med långa avstånd. 

KommunLandskap% av befolkningen med
tillgång till kollektivtrafik
% av gruppens
genomsnitt
PajalaNorrbotten13%28%
TorsbyVärmland16%30%
ArvidsjaurNorrbotten18%38%
ÖvertorneåNorrbotten14%42%
StrömsundJämtland24%44%

Andra sidan av myntet visar två av de kommuner med relativt bäst tillgänglighet ligger i Västmanland och samtliga ligger i tätbefolkade områden. Även här ser vi dock hur det handlar om generellt sett mindre kommuner, vilket troligen beror på en större skillnad mellan de små kommunerna. Att Öckerö har en befolkningstäthet på 500 personer / km2 jämfört med 0.8 personer / km2 i Pajala är självklart en del av svaret. Öckerö har ju ändå imponerande siffror med hela 91% av befolkningen som har tillgång till kollektivtrafik, men möjligen ska de jämföras eller till och med inkluderas i Göteborg, som ligger på 95%.

KommunLandskap% av befolkningen med
tillgång till kollektivtrafik
% av gruppens
genomsnitt
LjusnarsbergVästmanland52%156%
HoforsGästrikland74%156%
OxelösundSödermanland88%161%
ÖckeröBohuslän91%167%
NorbergVästmanland81%170%

Det är en viktig lärdom för mig att ta med mig om jag ska jämföra kommuner, ibland innebär geografin mer än antal invånare i kommunen. Större kommuner liknar troligen varandra mer generellt, oberoende av geografin så det är kanske logiskt att jag utesluter de mindre kommunerna från mina analyser alternativt inkluderar befolkningstäthet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *